Men egentligen mest om Wikipedia. Vem minns vad som hänt efter att en nyhet försvunnit från våra sociala medierfeeder? Hur får vi berättelserna om vår politiska kamp att leva vidare i något större än enskilda aktivisters minnen? Hur kan vi skapa ett kollektivt minne av saker vi gör?

Wikipedia är en go-to källa som alla använder sig av när de vill ta reda på något på nätet, och som kan redigeras av vem som helst. Wikipediasidor hamnar högt upp i sökresultaten på G**gle. Wikipedia är dessutom världens största ickekommersiella webbsida, som drivs ideellt med syftet att genom gemensamma ansträngningar göra information tillgänglig för alla. Idag tar vi den hemsidan så given att det är lätt att glömma bort hur radikal den tanken egentligen är. Och där finns otroligt mycket potential som vi inte utnyttjar idag.

17 år efter att AFA skyddat Stockholm Pride från nazister som attackerat paraden kan jag fortfarande läsa om detta på wikipedias sida om Stockholm Pride. Jag minns fortfarande när jag trillade in på den artikeln som tonåring och hur det påverkade min bild av dem. Hur många andra såna händelser faller i glömska eftersom de inte skrivs ner, eller skildrats på numera nedlagda bloggar/hemsidor, diskuterats i slutna sociala nätverk eller i fysiska texter som idag inte längre finns tillgängliga? Hur många erfarenheter och misstag glöms bort när bristen på dokumentation lämnar oss historielösa? Hela organisationer lever och dör utan att någonting lämnas till eftervärlden.

Post-Facebook–eran
Idag befinner vi oss i ett digital post-Facebook-era. När Facebook kom övergav många politiska grupper sina maillistor och hemsidor till förmån för detta sociala medium, alla var ju där och det var så smidigt att använda, och så lätt att mobilisera till demonstrationer och politiska event. Tjusningen att använda sidan som politiskt forum har också börjat mattas av i takt med att siten börjat stänga ner anarkistiska, feministiska och kurdiska kanaler, och satt all spridning av material från sidor bakom en fet paywall.

Vi vänder oss tillbaka till hemsidorna istället, laddar ner en instagramapp nerlusad med annonser eller försöker komma ihåg hur fan man fick ihop folk till en demonstration innan facebookeventen (Wåg har skrivit bra om hur våra snabba nyhetsflöden förändrat förutsättningarna för mobilisering.) Diskussionen om vilka kanaler som är bäst som politisk plattform pågår ständigt, och vad som är sant en dag är inte nödvändigtvis det nästa.

Med detta sagt är Wikipedias ställning som nätets mest självklara informationskälla säkert inte heller evig. Men i nuläget går det inte att bortse från att det är en av internets mest välbesökta sidor, som kan redigeras av vem som helst. Vilka möjligheter det ger utforskades aldrig riktigt av den politiska miljö jag varit aktiv i. Problemen som kom av att inte lyckas nå ut var däremot väl utforskade.

Problemet med media
Eftersom vi inte hade några egna medieplattformar utanför de sociala medierna, som hade sina egna begräsningar, blev vi utelämnade till diverse borgerlig journalistik och olika dysfunktionella vänstertidningar kopplade till äldre partier och fackföreningar. Ett av det absolut vanligaste problemen vi hade, långt större än problemet att det vi gjorde svartmålades eller feltolkades av tidningar, var helt enkelt att det vi gjorde inte alls uppmärksammades. Istället satt vi där i vår radioskugga och såg hur politiska aktioner, segrar eller konfrontationer nådde aldrig längre än de inre kretsarna.

Att ingen visste vad fan vi höll på med går att kontra med att vi därför borde ha blivit bättre på PR. Vi borde ha lärt oss vad media ville att vi ska säga (och sen säga exakt det). Det kan vara sant till viss del. Jag tänker inte anklaga vänstermiljön för att ha varit bra på branding eller PR. Men detta förhållningssätt innebär också stora begränsningar. Dokumentationen av vår aktivitet blir helt avhängig på att se bra ut inför media, men vad som är bra PR är inte alltid bra politik.

Exemplet med Dumpa Selfiejobs
För några år sedan var jag engagerad i SUF Stockholms kampanj Dumpa Selfiejobs med slogan ”Dumpa Selfiejobs innan de dumpar dig”, som var en av de första i Sverige att uppmärksamma och protestera mot ett gigföretag. Kampanjen gick i korthet ut på att SUF Stockholm ställde ett antal krav på det lönedumpande jobbförmedlingsföretaget Selfiejobs. Bland annat att funktionen för att buda under varandra i lön skulle tas bort och att appen skulle sluta utforma jobbsökandet som Tinder, med fokus på den arbetssökandes selfies. För att sätta press på företaget mobiliserade vi en sabotagekampanj via nätet, där folk uppmuntrades att registrera sig som användare för att trolla såväl som att downvotea appen.

Att Selfiejobs var ett tvivelaktigt företag som hotade att normalisera sämre arbetsvillkor uppmärksammades stort i ett antal tidningar. Men när företaget sedan efter SUFs kampanj gick ut med att de lovade att sluta med både lönedumpning och Tinder-format var intresset för denna nyhet betydligt svalare. Detta trots utskickade pressmeddelanden, uttalande på hemsidan och annat bjäfs enligt PR-konstens alla regler.

Vi hade lyckats stoppa lönedumpningen! Men samtidigt var det som att ingen brydde sig. Nyheten om vår seger nådde inte särskilt långt utan hjälp från media. Det blev några delningar på Facebook som var försvunna ur feeden nästa dag. Vad finns det för poäng med att kämpa för förändring om ingen märker när man vinner? frågade vi oss då. Som tur för oss var inte traditionell media den enda vägen till att göra ett beständigt avtryck på nätet.

För även om själva nyheten inte nådde särskilt långt då, kan den som går in på SUFs wikipediasida än idag läsa om framgångarna med Selfiejobskampanjen. Och den som vill kan sedan klicka sig direkt vidare till källan och se vad vi skrev med egna ord.

Kampen om sanningen
Att skriva en wikipediaartikel kräver ofta att man anstränger sig lite mer än bara copy-pastea in ett uttalande man gjort. Innehållet på sidan ska nämligen vara ”neutralt” (vad det nu innebär) men ingen borde låta sig avskräckas av det. För den som inte fått sin redigering godkänd av wikins moderatorer är den enklaste lösningen där att omformulera sig i stil med ” xx har kritiserats av yy på grund av påstådda zz”, eller ”grupp A menar att”. Så kan man skriva exakt sin ståndpunkt efter det.

Den som har lite tålamod kan helt enkelt testa sig fram vad som får stå kvar. Det kan såklart ta emot att behöva relativisera kritik eller händelser som i allra högsta grad är sanna, men om alternativet är att det inte nämns alls, är det då bättre?

Fighten om hegemonin, om hur vi pratar om politiska konflikter och vad som anses som ”neutralt” och ”rätt”, är såklart också en vi behöver ta, men den framstår lätt som ett lyxproblem om utgångsläget är total radioskugga. Målsättningen måste alltid vara att försöka bryta igenom illusionen av att vi lever i ett samhälle fritt från konflikter. Att få in en hemsidelänk som källa till en artikel, oavsett hur artikeln i sig är formulerad, innebär också en möjlighet för läsaren att klicka sig vidare och hitta till en plattform där vi kan uttrycka oss helt fritt.

Källhänvisningar är det viktigaste att komma ihåg för den som skriver en wikipediaartikel. Min erfarenhet är att det brukar gå utmärkt att använda sin egen organisations uttalanden som källa om inga mediekanaler rapporterat om frågan, så länge som man formulerar sig lite ödmjukt enligt förslaget ovan. Jag har hittills inte stött på patrull med mina publiceringar. Det är möjligt att vissa ämnen är mer kontroversiella än andra, men det enda sättet att få ett svar på det är att pröva sig fram.

En wikipediasida för varje organisation, en artikel för varje kampanj
I fallet med Selfiejobskampanjen hamnade denna händelse på SUFs egen Wikipediasida. Varje organisation har nytta av en existerande och gärna väluppdaterad sida om sig själva. Potentiella medlemmar och meningsfränder kan snubbla in där och läsa in sig, och för många blir det deras första intryck av en organisation. En dåligt uppdaterad wikisida ger intryck av inaktivitet.

Men det går att vara mer kreativ. Händelser som är värda att lyfta fram kan tillägnas helt egna sidor, förutsatt att de är tillräckligt omskrivna i media eller annanstans för att kunna källhänvisas på ett trovärdigt sätt. Detta förstärker också ytterligare intrycket av händelsens vikt. Klimatstrejkerna i september 2019 har exempelvis en egen svensk Wikipediasida där den som vill kan läsa om deras omfattning och budskap, likaså antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013.

Ämnessidor för vissa politiska begrepp eller ämnen som man vill etablera kan också skapas eller uppdateras. Klimaträttvisa, Plankning och Löneskillnader mellan män och kvinnor har till exempel egna svenska Wikipediaartiklar, men det har däremot varken Renovräkning eller Kämpa Malmö.  I artikeln om Gigekonomi omnämns inte GigWatch direkt men organisationens hemsida används som källa under rubriken ”kritik mot gigekonomin”, vilket genererar ett antal klick dit varje vecka. På detta sätt kan källhänvisningar vara ett sätt att öka antalet besökare till ens egen site.

Man kan se till att få med sina artiklar på olika samlingssidor, under kategorier som ”Feministiska organisationer i Sverige” eller ”Strejker” för att få fler att hitta rätt. Genom att få in sin artikel som länkat begrepp i texten på en sida med ett bredare, mer välbesökt ämne kan man också boosta antalet besök. Ett exempel på detta kan vara att se till att Planka omnämns på wikipediasidorna Kollektivtrafik eller SL.

Wikipedias anda 
Man kan såklart vänta på att någon annan tar sig för att skriva artiklarna med bra innehåll åt en, eller så tar man helt enkelt saken i egna händer och fyller på med information man tycker är relevant. Hela tanken med Wikipedia är att människor ska hjälpas åt att fylla encyklopedin med så mycket kunskap som möjligt. Av denna anledning finns också utförliga instruktioner kring allt som är viktigt att veta för den som vill sätta igång att redigera artiklar.

Att på ett mer systematiskt sätt börja skriva och uppdatera artiklar som rör ens politiska verksamhet går helt i linje med den tanken. Man slår två flugor i en smäll när man förbättrar världens största kunskapsallmänning, samtidigt som man tillgängliggör sina analyser och framgångar för omvärlden att ta del av.

Naturligtvis är att sitta och redigera artiklar på Wikipedia ingen quick fix-lösning för att förändra samhället, men det är ett användbart komplement för att se till att det man åstadkommit lämnar avtryck i vårt kollektiva minne. Vi behöver lära oss använda det verktyget bättre.